Till en början så är det värt att nämnas att jag i början av året, precis som jag skrev i slutet av årsresumé 2014, spelade väldigt mycket AoE, vilket också innebar väldigt mycket Skype. Det senare var något som fortsatte under hela vårterminen. Skype, skype, skype. Varje dag. Gick nog inte många dagar utan ett Swaggroup #yolo-samtal under hela våren, och måste nu säga hur mycket jag saknar det! Från att träffa ens bästa vänner varje dag på skolan, sen direkt fara hem och fortsätta prata?? Bäst är ni, saknar er massor. Men (bland annat) återlämnadet av skoldatorn innan studenten innebar ett hinder i att detta skulle fortsätta :'(
 
Något som även pågick större delen av vårterminen var det fruktade gymnasiearbetet, där jag och Brettschneider-twins byggde ihop en legorobot som skulle lösa labyrinter. I slutändan så var arbetet inte alls så farligt, utan vi lyckades hitta ett ämne att arbete om som vi tyckte var roligt och dessutom så var det inte alls så illa att spendera lite extra tid med dom två! Vi hade ändå ganska roligt när vi satt där i min källare och ville ge upp för att det inte fungerade som vi ville och våra 100 omtagningar när vi skulle filma roboten för att den alltid körde liiiiite snett och körde in i väggen (eller när den svängde rakt in i väggen av okänd anledning).
 
Började en konditorikurs som individuellt val, så numera var alla måndagskvällar uppbokade! Fredagkvällarna var i vanlig ordning också alltid bokade, klasshäng! Firade Brettschneiders 19-årsdag med fika på EH, vinterbadade, såg Frost på vinterbio, hade en minnesvärd kväll då vi sminkade Kasper och Elias, firade pi-dagen, var på en sista naturfest, hade en ganska lugn sista termin på gymnasiet då fysik, biologi och kemi alla var avklarade. 
 
Ett påsklov som innebar ett par dagar i stugan, en stockholmsresa med mamma och hälsa på syster, en piteåresa (varav vi lyssnade nästan enbart på Step Down From It i bilen, vilket gör att jag nu inte kan höra låten utan att tänka på den roadtrippen <3).
 
 
Sen kom allting vad studenten innebar; Mösspåtagning, förberedelser i massor (a.k.a. 14 Google Drive-dokument i klassen), en klassresa till Stockholm, spexvecka, studentbingon, bakning inför champagnefrukosten (där vi fick visa upp våra nyfunna konditori-skills), balen (som jag ej gick på, men fick ta del av som volontär (såå värt - gå in gratis och fick ändå mycket tid att hänga med mina fina vänner som var fab i deras klänningar och kostymer)), klassfester under sista veckan... och till sist så tog jag STUDENTEN?!?! Känns fortfarande så sjukt! Helt plötsligt bestämmer man helt själv vad man vill göra?? (Gymnasiet är väl visserligen också ett val, but still). 
 
 
För mig innebar alltså studenten ingenting. Inga planer, inget sommarjobb, inte bestämt om (eller vad) jag ville plugga till hösten eller inte. Sjukt skrämmande tanke egenligen, att inte ha några bestämda planer för resten av livet. Liten omställning att gå från fullt upp varje dag under studentveckan till det. Men, nu i efterhand ser jag ju att, det löste sig väldigt bra. 
 
En vecka var ju planerad i alla fall, studentresa med mina bästa vänner från NA3C. Det blev 12 av oss som åkte en vecka i Turkiet, bodde på hotell med all-inclusive, sol och bad, utnyttjande av den fria baren (gratis Cola är också gott), och lite olika utflykter. Det blev en helt otroligt lyckad resa, även om det blev lite bråk när vi var där hehe (när man är utomlands är det svårt att inte oroa sig när folk är ute sent på natten och kanske inte är i sitt sinnes fulla bruk). Fint avslut på gymnasietiden, men saknar att träffa dessa människor varje dag otroligt mycket! 
 
 
Resterade del av sommaren gick mycket åt till att umgås med pojkvän, vänner och fick ett nytt intresse av vara ute och gå mycket, då jag fick tid att lyssna på många podcasts. Känns lite att det var som det jag gjorde under en hel sommar, men det var få dagar då jag inte hittade på något eller kände mig rastlös. Det var mest vääldigt skönt att få leva utan den stress jag kände under ungefär hela gymnasiet. (Gick även en förberedande kurs i programmering, bara för att de lät kul, så de va ju något annat xD)
 
 
Sen sisådär tre dagar innan skolstart för högskolorna får jag ett samtal om att jag har fått en reservplats på Industriell Ekonomi i Umeå - precis det jag ville! Ironin i att jag fick samtalet när jag var på arbetsförmedlingen är otrolig. "Ja tack" sa jag chockerad och ringde direkt till Pierre för att kolla om jag var välkommen att bo med honom. Han själv hade just fått nycklarna till lägenheten, och svarade att det nog skulle gå bra. Så var det fixat, och jag fick ringa mamma och pappa och meddela att jag skulle flytta till Umeå om två dagar. 
 
Såå, nu har jag läst en termin på universitet, flyttat hemifrån och upplevt massor med nytt. Om uni kan jag säga att det är tuffare än jag nog väntat mig (från att matte varit lätt för mig, så är ju detta en ny nivå kan man säga), men jag trivs i alla fall med att läsa en kurs i taget. Lättare att fokusera jämfört med gymnasiet då det var en inlämning där, en läxa där och ett prov där. Om att ha flyttat hemifrån så känns det inte som att jag har gjort det. Är hem så ofta på helgerna, var inte med om hela flytt-processen i att fixa möbler, köksgrejer och gardiner... Känns verkligen som att detta är tillfälligt och jag ska flytta hem alldeles strax igen. Det som känns mest är väl att nu behöva laga mat, men eftersom månaderna gått har jag faktiskt börjat tycka det är ganska roligt! 
 
Förutom flytt och plugg så har ju även lite andra smågrejer hänt i höst! Var på dop, sett bio, fyllde år och blev överraskad av mina fina vänner som hade gjort tårta på morgonen åt mig, och senare blev bjuden på middag av min fina pojkvän, var och lyssnade på Clara Henry, firade jul med släkten i Älvsbyn och firade slutligen nyår i Burträsk med massa nya, trevliga personer! 
 
 
Overall, så har det andra halvåret egentligen varit ganska jobbigt, jag är otroligt blyg och jag missade hela nollningen, jag inte riktigt lever samma "universitetsliv" som de flesta andra (hej, nykterist här), och dessutom missar jag hur som helst allt som händer på helgerna här i Umeå för att jag åker till Skeå. Svårt att inte känna sig lite missplaced, men jag fortsätter kämpa på med utbildningen, då den åtminstånde känns rätt! Dessutom har väl det här med att bo med en kompis visat sig lite mer prövande än jag förväntat mig, är inte riktigt van att ta diskussioner med vänner haha... Men även om det varit en del jobbigt, så trivs jag ändå helt okej här i Umeå!
 
Betyg av år 2015: Godkänt! Saknades lite konserter jämfört med 2014. Supernöjd med alla resor som gjorts. Väldigt mycket nytt, både av roliga och mindre roliga saker.
 
PS. Lovar att jag inte alls fuskat med publiceringsdatum. Skrev totally detta på nyårsdagen, inte ca 3 månader senare. 
Mycket har hänt sen jag sist skrev, resan till Alanya, sommarlovet med massor av promenader och fika, lite sol och bad och en del glass blev det också, oooch till sist komma in som reserv på Umeå Universitet i sista minuten! Tur att man har en bästa vän som villigt tog emot en rumskamrat i sin lyxiga tvåa på Carlshem, så det löste sig fort för mig med flytten. Fick alltså besked på fredag, flyttade söndag och började Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi på måndagen. Stressigt värre, och blev plötsligt tvungen att lämna tvillingarna själva kvar i skeå, vi som börjat prata om en London-resa :'(
 
Menmen, Umeå är inte såå långt bort (far hem i princip varje helg) och än så länge känns det ändå rätt med utbildningen (även om jag saknar älskade NA3C så mycket <3). Hade min första tenta i måndags och började idag med kurs nummer 2, programmering. Av vad man hört av äldre elever är det en ganska viktig kurs, så hoppas att det inte är för svårt :') 
 
Annars då? Jo, just nu sitter jag desperat och försöker förstå varför mitt skype ej fungerar. Fungerar ej på datorn, mobilen eller plattan, och det fungerade inte heller när Ida loggade in på datorn. Förstår ej vad felet är, meeen Anna säger att det bara krånglar när hon försöker prata med mig... Ughh so annoying
Den senaste månaden har inneburit att ungefär konstant umgås med klassen då den innefattat en Stockholmsresa, spex på skolan, förberedelser och klassfester. Sen, i fredags, var allt plöstligt över. Klassen som jag gått med i tre år, där jag lärt känna mina allra bästa vänner, finns inte längre (på Balderskolan i alla fall, vi kommer alltid vara NA3C). Studenten är något som de flesta ser fram emot, men själv tycker jag att gymnasietiden har gått alldeles för fort. Det är väl tur att jag inte behöver släppa taget riktigt än, då vi både har en återträff planerad på torsdag och på fredag åker jag med nästan halva klassen till Alanya en vecka. Bästa, bästa NA3C ♥
 PS. Studenten var en riktigt bra dag, även om jag får det att låta som jag grät hela tiden.
Klockan ett på natten blir man tydligen lite emotional.